måndag 9 februari 2015

Falsk vittnesbörd i Mexiko

Jag sitter med en kopia på en polisrapport i min hand, en polisrapport som är skriven den 18 november 1992 av polisassistent Milian Rubio i Mexiko city.  Enligt denna rapport har två unga turister blivit rånade kvällen innan av en knivbeväpnad man, denna man tvingade till sig turisternas reskassa under hot på en gata i centrala Mexiko city. Enligt turisterna blev dom av med ca 1,500 US dollar (ca 10 tusen kr), bestående av Mexikanska pesos, rena kontanter och resecheckar från Amerikan express. Turisterna uppger att dom blev attackerade av en ensam tjuv som hittade deras väl gömda pengar under hot och som sedan sprang från platsen. Jag vet att dessa två turister ljuger men det vet inte Milian Rubio. Jag vet att dessa turister lämnar falsk vittnesbörd för att skydda någon.
Låt oss ta detta från början

Bakgrund
Dessa turister är två killar på 25 år, (låt oss kalla dem för B och P) som tjänat bra med pengar under en kort period som grovarbetare ute på en lerig åker där en arkeologisk utgrävning gått fram. Dom har klafsat i djup lera, frusit i regnskurar och fyllt skottkärra efter skottkärra med tung lera samtidigt som dom drömt om sol och vackra stränder. Dom har bestämt sig för att resa till magiska Mexiko så fort detta säsongsarbete är slut. Den 16 november 1992 landar killarna i Mexiko, det är mycket sent på kvällen och killarna växlar lite dollar på flygplatsen, tar en taxi på gatan och ber chauffören hitta ett bra hotell. Killarna är trötta, orkar knappt borsta tänderna innan de somnar i en av världens största och farligaste städer. Redan på morgonen känner dom att det kommer att bli en dyrare resa än dom tänkt sig, hotellet är för dyrt att stanna på, grabbarna checkar ut och drar på sig sina stora ryggsäckar för att hitta ett mer ekonomiskt alternativ.  Det blir svårare än man kan tro, dom letar i kvarter efter kvarter, det ena dyrare än det andra men tillslut verkar man hittat rätt, man skriver in sig och mannen bakom disken frågar hur många timmar dom vill ha rummet…….
P tittar på B, B undrar om han förstått det hela rätt, timmar? P berättar för den något naive B att det rör sig om ett knullhotell! Va? Mannen bakom disken trodde dom var ett kärlekspar? Bara för att P hade hår ner till mitten av ryggen och B var på gränsen till renrakad på huvudet? Sökandet går vidare utmed storstadens gator och ryggsäckarna känns allt tyngre i eftermiddagens sol. Sent på eftermiddagen hittar dom ett hotell som verkar helt ok både prismässigt som kvalitetsmässigt. Nu blir det bråttom, grabbarna har förlorat en hel dag på att bara leta boende, dom slänger sina ryggsäckar på sängarna och studsar åter ut på gatan, nu ska här upptäckas! Vandringen slutar på ett torg fullt av gatumusikanter, mariachis i fina kostymer och stora hattar som lever på att någon betalar för ett uppträdande, antingen på plats eller på ett kalas, ett bröllop eller en begravning, torget fungerar som en arbetsförmedling för mariachis? Grabbarna känner sig lite bortkomna, lite desorienterade och köper därför en stor turistkarta över staden, på trottoaren hittar dom en grå gammal tant att fråga om vägen, hon pekar på kartan och pratar fort på spanska, grabbarna förstår ungefär hälften av det som sägs. Plötsligt rullar det fram en polisbil mot grabbarna, tanten försvinner spårlöst, polisen vevar ner bilfönstret och ber om grabbarnas pass, pasaporte porfavor.

Våra huvudvittnen har alltså blivit stoppade på gatan av en polisbil i en rutinartad passkontroll och tvingas gräva fram sina dokument som dom gömt under sina byxor i s.k magbälten, (dessa magbälten ska förhindra tjuvar att upptäcka och ta sig in i turisters reskassor men P och B tvingas alltså på öppen gata visa var man gömt sina värdehandlingar) Passen visas för polisen bakom ratten, han skickar passen vidare till polisen bredvid samtidigt som ett informellt förhör påbörjas med de unga turisterna som står utanför bilen, frågorna haglar och går i en allt snabbare takt, var kommer ni ifrån? Var ska ni? Vad heter ni? Knarkar ni? Har ni droger på er? Var ska ni? Var kommer ni ifrån, Vad heter ni? Vad ska ni göra i Mexiko? Döljer ni några vapen? Turisterna blir förvirrade och försöker, så gott det går, svara på alla frågor med sin knaggliga spanska det blir mest No, no, no till svar. P får tillbaka sitt pass men polisen håller fortfarande i B`s samtidigt som han säger att det är något fel på passet, det fattas ett viktigt papper, stämpeln för inresa ser falsk ut, följ med till polis stationen för utredning. Turisterna säger tack men nej tack, vi behöver inte följa med, alla papper är korrekta. Polisen höjer då rösten lite grann och upprepar vad han just sagt, sätt er i bilen. Nej tack säger grabbarna igen, då skriker den ena polisen, han som beskrivs som den typiska Mexikanska machon med stor svart mustasch och stora svarta solglasögon med grov stämma att turisterna ska sätta sig i bilen, turisterna blir rädda och sätter sig därbak i polisbilen medan poliserna säger att allt kommer att lösa sig på polisstationen. Dörrarna låses automatiskt och P tittar på B och säger ”Nu är det kört”


BROTTET
Bilen åker runt kvarteret medan förhöret fortsätter i snabb takt, var kommer ni ifrån? Hur länge ska ni stanna? Var ska ni åka? Vad ska ni hitta på? Har ni droger? P och B har ingen aning om var dom är och den nya turistkartan känns helt meningslös, bilen snurrar kvarter efter kvarter och skymningen faller fort. Tillslut stannar bilen i en mörk gränd och poliserna fortsätter mala, samma frågor upprepas i en strid ström tills turisterna är helt slut. En av poliserna går då ur bilen och tränger sig in i baksätet bredvid B, han fortsätter tjata samtidigt som han känner över turistens kropp, var är dina pengar?  Han lyser en stark ficklampa i ansiktet samtidigt som han enligt B`s egna minnen visar upp sin pistol och frågar om B vet vad ett sådant vapen kan användas till. Tillslut hittar han magbältet och ber B om att ta fram det, han lyser på det samtidigt som han viftar med sin svarta pistol, B skakar av rädsla och är säker på att hans sista stund är kommen, han tänker att först ska dom bli våldtagna och sedan dödade. Sedan går polisen igenom P`s lilla ryggsäck med kamera och vattenflaska, polisen hittar en liten burk med magmedicin och P blir anklagad för att bära droger och tvingas kliva ur bilen för att ta av sig sina kläder, dra ner byxorna, av med tröjan samtidigt som han får ta emot en strid ström av frågor kring droger. När den lilla fickkniven upptäcks blir det liv i luckan, ”Livsfarligt vapen” Olaga vapeninnehav! P får kliva in i bilen, ficklampan släcks och dom åker en sväng, P försöker titta på B men det är för mörkt för ögonkontakt och tillslut stannar bilen igen, poliserna säger åt turisterna att kliva ur, ”Ni kan gå nu men var försiktiga, i dessa kvarter finns många tjuvar” och så försvinner bilen i kvällen. Grabbarna är lättade men känner ändå att något är fel och deras magbälten känns tunna, väl tillbaka på hotellet märker dom att alla pengar är borta! Dom har just blivit rånade av polisen! 


Falsk vittnesbörd
Dagen efter vill grabbarna inte lämna rummet men dom vet att dom måste, dom måste få en polisrapport för att kunna återkräva sina resecheckar och dessutom vill söka hjälp hos ambassaden i staden. Efter mycket letande hittar grabbarna en speciell polisstation som tar emot klagomål på polisen, en polisstation där man kan reklamera polisen! B vill gå in där men P blir osäker, varför lita på dessa poliser? Tillslut hittar man en ”vanlig” polisstation där man bestämmer sig för att gå in. Man vill anmäla ett rån och får sitta ner i ett litet rum medan en polisman sätter sig till rätta framför en skrivmaskin och ber om turisternas pass. Efter en timme av dålig spanska med en del engelska stödord och några stora, blå stämplar rakt över rapporten är allt klart och den falska vittnesbörden är ett faktum!